Dömas öppenvård

Dömd till vård – straff eller möjlighet?

Publicerad: | Uppdaterad:

Under dömdes drygt personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än ­efter ett fängelsestraff.

Katarina Howner Foto: Hanna Maxstad

– Vid de här tillfällena träffar vi personen i ungefär en timme. Vi försöker få en bild av hur orienterad personen är i sin tillvaro, om hen vet var hen är och kan ta in samtalet på ett korrekt sätt. Vi har också möjlighet att beställa in tidigare journaler från sjukvård och socialtjänst, säger Katarina Howner, som också är forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet där hon forskar om psykopati och empatibrist. 

Ungefär varannan paragraf 7-undersökning leder till en rättspsykiatrisk undersökning, som är mer omfattande. Det görs endast då det misstänkta brottet har fängelse i straffskalan. 

Förändrad verklighetsuppfattning

Vanligen är personer som gen

  • dömas öppenvård
  • Rättspsykiatrisk vård

    Rättspsykiatrisk vård, i folkmun kallat rättspsyk, är i Sverige en av den psykiatriska tvångsvårdens två former, och verkställs efter domstolsdom i brottmål. Den lag som reglerar verksamheten är lag om rättspsykiatrisk vård (LRV, ).

    Genom en ändring i LRV gällande från 1 september infördes öppen rättspsykiatrisk vård, innebärande att personer dömda till rättspsykiatrisk vård efter en period av sluten vård av domstol kan få sin dom kommuterad och därefter inte vara inskrivna vid viss vårdavdelning, men ändå vara skyldiga att hålla regelbunden kontakt med rättspsykiatrin och följa vissa av domstol uppställda villkor avseende boende, sysselsättning, avhållsamhet från droger m.m. Vid misskötsamhet eller försämrad psykisk status kan villkoren bli hårdare och i värsta fall kan domstol besluta att omvandla vården till sluten vård.

    Allmänt

    [redigera | redigera wikitext]

    En person som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan i Sverige dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.[1] Ungefär personer per år överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård regleras dels av samma lagar som gäller fö

    Lag om rättspsykiatrisk vård

    Den denna plats artikeln äger källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter är detta svårt för att avgöra vilken uppgift vilket är hämtad var. ()
    Hjälp gärna mot med för att redigera artikeln, eller diskutera saken vid diskussionssidan.

    Lag om rättspsykiatrisk vård (), förkortat LRV, är enstaka svensk team som berör den vilket av brottsdomstol överlämnats mot sådan vård. I dessa fall existerar förutsättningen för att personen begått ett förbrytelse, men vid grund från allvarlig psykisk störning nära den tidpunkt då förbrytelse begåtts ej kan dömas till fängelse. Lagen omfattar följande kategorier:

    1. Patienter vilket efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård
    2. Personer som existerar anhållna alternativt häktade samt behöver rättspsykiatrisk vård.
    3. Häktade personer som existerar intagna vid enhet på grund av rättspsykiatrisk undersökning.
    4. Personer som dömts till fängelse och existerar intagna inom eller bör förpassas mot kriminalvårdsanstalt samt behöver rättspsykiatrisk vård.

    Om rättspsykiatrisk vård

    [redigera | redigera wikitext]

    En person likt döms mot rättspsykiatrisk vård ges ej ett tidsbestämt straff för att avtjäna. Vården får pågå högst fyra månader. ifall chefsöverläkaren bedömer att vården må