Kyrkoval varför rösta

Svenska kyrkan är ett demokratisk folkkyrka, vilket bland annat betyder att kyrkan styrs från folkvalda såsom väljs genom kyrkoval såsom hålls vart fjärde kalenderår. Nästa kyrkoval äger boende den 17 september. samtliga medlemmar liksom fyllt 16 år existerar röstberättigade.

Kyrkovalen följer identisk princip likt de allmänna valen mot kommun, landsting och riksdag, men inom kyrkovalen väljer man istället representanter mot kyrkofullmäktige inom den egna församlingen (eller pastoratet), mot stiftsfullmäktige samt till kyrkligt sammanträde som existerar Svenska församlings högsta beslutande organ (motsvarande riksdagen).

I kyrkovalet röstar man vid så kallade nomineringsgrupper. Tre av dem nomineringsgrupper liksom deltar inom årets kyrkoval är politiska partier – Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna – vars kyrkopolitiska schema bygger vid partiprogrammen.

Övriga nomineringsgrupper existerar partipolitiskt obundna. De största av dessa är Borgerligt alternativ (BA, som vänder sig mot väljare tillsammans med borgerliga värderingar), Frimodig kyrka (FK, vilket förespråkar enstaka tydligt kristen kyrka tillsammans med Jesus inom centrum) samt Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (PoSK, som önskar vara ett plattform till kyrkligt engagerade som ej

Allt du behöver veta om kyrkovalet

Över 5 miljoner människor i Sverige är röstberättigade i kyrkovalet. Foto: TT 

Guider |

Var fjärde år är det kyrkoval i Sverige. Då har de drygt  5 miljoner röstberättigade medlemmarna möjlighet att rösta om vilka som ska få bestämma i Svenska kyrkan under den kommande mandatperioden. 

En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.

Sedan år då Svenska kyrkan skiljdes från staten ansvarar Svenska kyrkan själv för kyrkovalet. Innan dess, under tiden som kyrkan och staten fortfarande hörde ihop, gick valet i Svenska kyrkan till på liknande sätt som kommunal, landstings och riksdagsval och med i huvudsak samma kandiderande partier.

Viktigt för demokratin

I den lag som trädde i kraft i samband med separationen av kyrkan och som reglerar statens förhållande till Svenska kyrkan beskrivs Svenska kyrkan som en demokratisk uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka.  

Precis som riksdagsvalets betydelse för demokratin är kyrkovalet alltså viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka.

Som Sveriges största trossamfund med drygt 5,6 miljoner medlemmar är eng

Om kyrkovalet

Vad kyrkovalet handlar om

Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,5 miljoner medlemmar. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.

Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.

Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.

Varför kyrkovalet finns

Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar.  

I Lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft 1 januari i samband med kyrka-stat separationen, regleras statens förhållande till Svenska kyrkan och den beskriver bland annat att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Därigenom ges var