Cellkärna genetiska koden

Den genetiska koden beskriver hur en sekvens av nukleotid-baser i en DNA-molekyl eller RNA-molekyl skall översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein. Nästan alla organismer använder samma översättningstabell vid tillverkningen av proteiner, och i de fall som avvikelser finns är dessa endast av mindre omfattning.

RNA-molekylen består av en kedja av nukleotider där varje nukleotid kan innehålla en av fyra stycken kvävebaser: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) eller uracil (U). I DNA förekommer istället för uracil den snarlika basen tymin (T).

I en sekvens av nukleotider motsvarar en viss följd av tre baser en viss aminosyra. En sådan följd av tre baser kallas för ett kodon. Det finns alltså 4³=64 stycken olika sådana kodon som vart och ett motsvarar en specifik aminosyra. Som exempel motsvarar sekvensen CCG aminosyran^[1]prolin (Pro). Några kodon är reserverade som markörer för start och slut på en gen, se tabellen nedan.

Denna översättning från kodon till aminosyra är ett av de senare stegen i proteinsyntesen. I det första steget, transkriptionen, kopieras en gens sekvens av nukleotider i en DNA-molekyl till en motsvarande sekvens i

Allt liv på jorden är genetiskt uppbyggt på identisk sätt. DNA ser ut och fungerar likadant hos alla organismer. Det såsom gör ett art alternativt en individ olik andra är framför allt vilka gener samt genvarianter såsom finns, samt hur samt när generna uttrycks.

I DNA lagras information angående hur proteiner ska tillverkas. Proteiner styr cellens funktioner och tillsammans bygger miljarder celler upp en organism. DNA är därför själva fundamentet för att oss och samtliga andra organismer ska behärska leva samt utvecklas. Variationer i DNA-sekvensen ger oss också olika egenskaper.

DNA och RNA

I mitten på talet fastslog vetenskapsman att detta är DNA som är ärftlighetens molekyl . I samt med detta stora genombrottet tog den moderna molekylärbiologins era hastighet.

Det fanns flera forskares arbete liksom ledde fram till för att vi idag vet precist hur DNA-molekylen är uppbyggd, hur den kopieras samt ärvs från föräldrar mot avkomma. Nyckelpersoner bakom upptäckten var Francis Crick, James Watson, Maurice Wilkins samt Rosalind Franklin. De tre första belönades år tillsammans med ett Nobel

Cellen är den minsta levande beståndsdelen i en organism. Alla organismer består av celler, vissa av endast en cell, andra av miljarder celler. De allra första cellerna uppkom i haven, och var helt anpassade till att leva där. De flesta celler innehåller dessutom ungefär 80% vatten, så anpassningen gäller fortfarande. Cellerna behöver vatten, både inuti sig och runt omkring sig.

Trots att vi tänker på cellen som den allra minsta levande enheten, betyder det inte att den inte skulle innehålla mindre beståndsdelar. Cellen innehåller mindre delar som alla har sin specifika uppgift. Delarna kallas för organeller, och man kan jämföra det med kroppens mindre delar, organen.

Cellkärnan

Cellkärnan är som cellens hjärna. Kärnan innehåller DNA-molekylerna som innehåller den genetiska koden. DNA:t innehåller all information om dig, det som bestämde att du blev en människa och inte till exempel en broccoli. Generna i DNA:t styr allting som händer i cellen. Alla organismer, utom bakterier och arkéer, har en cellkärna. 

Cellmembranet

Runt cellen ligger ett ytskikt, ett membran. Man kan tänka sig membranet som en mur mot omvärlden. Denna mur består av lipider (=fetter) o