Specifik värmekapacitet socker

Specifik värmekapacitet

Specifik värmekapacitet eller värmekapacitivitet,[a] är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi, eller annorlunda uttryckt ett ämnes termiska tröghet. I SI-enheter anges den som antalet joule per kilogram som erfordras för att uppnå en temperaturförändring hos ämnet på en kelvin [K], och har enheten [J/(kg·K)]. Det går bra att ange grad Celsius [°C] istället för Kelvin eftersom de två måtten är identiska när det rör sig om differenser, och inte absoluta tal. En äldre beteckning är ”specifik värme”. Man behöver känna till beteckningen ”specifik värme” för att förstå äldre litteratur, men beteckningen skall ej användas.

Värmekapacitiviteten anges vanligen massnormerad men den kan också volymnormeras. Den kallas då den volymetriska värmekapacitiviteten och anger hur mycket värmeenergi som behövs för att öka temperaturen en grad hos en volymenhet av ämnet. Uttryckt i SI-enheter blir detta J/(m³·K). Den volymetriska värmekapacitiviteten kan beräknas ur den massnormerade värmekapacitiviteten genom multiplikation med densiteten.

Så länge ingen fasomvandling sker är värmekapacitivitetens temp

Tabellen över specifika värmekapaciteter

 
  • specifik värmekapacitet socker

    • FörberedandeFysik

    Hoppa till: navigering, sök

    densitet värmekapacitet
    aluminium \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 0,90 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}
    järn \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 0,45 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}
    koppar \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 0,39 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}
    luft \displaystyle 1,2 \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 0,72 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}vid konstant volym
    luft \displaystyle 1,00 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}vid konstant tryck
    olivolja \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 1,7 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}
    potatis ca \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 3,5 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}
    vatten \displaystyle \,\mathrm{kg/m^3}\displaystyle 4,2 \,\mathrm{kJ/(kg\cdot K)}

    Det existerar värt för att notera numeriskt värde praktiska attribut hos den specifika värmekapaciteten \displaystyle c :

    • enstaka temperaturskillnad vid \displaystyle 1 \,\mathrm K är noggrant lika tillsammans med en temperaturskillnad på \displaystyle 1^\circ \mathrm C således mätenheten \displaystyle \mathrm{kJ/(kg\cdot^{\circ} C)} är helt ekvival

      Lista över värmekapaciteter

    Anmärkningar

    1. ^Betecknas som och är i enheten J⋅g−1⋅K−1.
    2. ^Betecknas som som anges i enheten J⋅mol−1⋅K−1.
    3. ^Betecknas som som anges i enheten J⋅mol−1⋅K−1.
    4. ^Betecknas som som anges i enheten J⋅cm−3⋅K−1.
    5. ^Betecknas som som anges i R.
    6. ^Torr luft vid havsytan vid 0°C eller ,15 K.
    7. ^Typiska rumsförhållanden; en höjd på meter över den genomsnittliga havsnivån (den globala medianhöjden för bostäder), en i nomhustemperatur på 23°C, en daggpunkt på 9°C (40,85% relativ luftfuktighet) och mm–Hg havsnivåkorrigerat barometertryck (molärt vattenånginnehåll på 1,16%).
    8. ^ [abc] Härledd data genom beräkning. Detta är för vattenrika vävnader såsom hjärnan. Den genomsnittliga siffran för hela kroppen i däggdjur är ungefär 2,9 J⋅cm−3⋅K−1.[4][2]
    9. ^Vid 20°C eller ,15 K.[6]
    10. ^Vid °C eller ,15 K.
    11. ^Vid 2°C eller ,15 K.
    12. ^Flytande vid –°C eller ,15–,15 K.[10]
    13. ^Rotationsgjutningsgrad.[11][12]
    14. ^Vatten som ånga vid °C eller ,15 K.
    15. ^Vid 25°C eller ,15 K.
    16. ^Vid °C eller ,15 K.
    17. ^Vatten som is vid −10°C eller ,17 K.[6]