Vem bestämmer över domstolen

Det svenska rättssystemet

I Sverige bestämmer politikerna inom riksdagen vilka lagar såsom ska gälla. Domstolarna tolkar sedan dessa lagar samt avgör vilket som existerar rätt inom olika situationer. Det finns olika sorters domstolar såsom hanterar olika typer från mål. Domstolarna är uppdelade i tre nivåer (instanser). Domar ifrån en lägre instans förmå överklagas samt skickas mot en högre instans. Rättssystemet bygger vid viktiga principer, som för att alla bör vara lika inför lagen och för att straff bara ges ifall det finns stöd inom lagen.

Politiker beslutar om lagar

Det är politiker i riksdagen som bestämmer vilka lagar vi bör ha inom Sverige. eftersom det existerar svårt för att i förväg skriva inom detalj noggrann vilka situationer som bör falla in under varenda lagbestämmelse, existerar lagarna ofta allmänt hållna. 

Exempel: Mord, Brottsbalken 3 kap. 1 §

Den som berövar annan existensen, döms till mord mot fängelse vid viss period, lägst tio och högst arton tid, eller vid livstid.

För för att dömas på grund av mord behövs alltså för att någon:

  • Berövar någon annan existensen, alltså för att man utför något sålunda att någon annan dör, och
     
  • Att man gör detta med uppsåt, det önskar säga vanligen med vilja (vilket framgår av ett annan team, brottsbalken 1 kap.

    Högsta domstolen (Sverige)

    Högsta domstolen (förkortat HD) är i Sverige den högsta instansen hos de allmänna domstolarna. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden).

    Högsta domstolen grundades av Gustav III efter Riksdagen , då man infört Förenings- och säkerhetsakten. Dess ställning är grundlagsfäst i regeringsformen. Ledamöterna skall vara minst 14 stycken och måste vara lagfarna domare. De tituleras justitieråd och utses av regeringen. Regeringen utser också en av dem till ordförande.

    Fram till hade Högsta domstolen sina lokaler i de nuvarande Ordenssalarna på Stockholms slott.[1] Därefter har domstolen haft sitt huvudsakliga säte i Bondeska palatset i Stockholm. Sedan juni är hela verksamheten samlad i palatset.

    Hos de allmänna förvaltningsdomstolarna är Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare regeringsrätten) högsta instans.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Konungens domsrätt, som omnämns redan i landskapslagarna, utövades ända till början av talet på ting i landsorten, räfst- och rättareting, eller vid konungens hov. Efter å

    Internationella domstolen i Haag

    Internationella domstolen (engelska: International Court of Justice, ICJ, franska: Court internationale de justice, CIJ) är en internationell domstol och ett av Förenta nationernas sex huvudorgan. Domstolen har säte, kansli och sessionssalar i Fredspalatset i Haag i Nederländerna. Domstolens huvuduppgift är att avgöra rättstvister som stater hänskjutit dit och att avge rådgivande yttranden i juridiska frågor på begäran av behöriga internationella organ, myndigheter och FN:s generalförsamling.

    Verksamhet

    [redigera | redigera wikitext]

    Internationella domstolen upprättades genom FN-stadgan för att året därpå överta de uppgifter som den Fasta mellanfolkliga domstolen (Permanenta internationella domstolen) tidigare hade haft. Domstolen och dess verksamhet regleras främst genom Internationella domstolens stadga.[1]

    Domstolen arbete innefattar många rättsliga fall, men trots det har domstolen behandlat relativt få fall. Sedan talet har det dock blivit vanligare att använda domstolen, främst bland utvecklingsländer. Efter att domstolen fastslagit att USA:s förtäckta krig mot Nicaragua stod i strid med folkrätten, drog sig USA u

  • vem bestämmer över domstolen