Reportage jag var deras gudinna
12 nordiska gudinnor – och hur du kallar p dem
12 kraftfulla nordiska gudinnor
Skade
Gudinnan Skade tar sig fram på skidor i fjällvärlden, ofta i sällskap med vargar. På ryggen har hon sitt koger med pilar och sin båge. En myt om henne är att hon av misstag valde fel make. Hon ville gifta sig med vackra Balder men fick välja make genom att titta på flera mäns fötter som stack fram under ett draperi.
Eftersom Balder var så vacker valde hon de vackraste fötterna, men de tillhörde havsguden Njord. De gifte sig, men blev aldrig lyckliga. Hon trivdes inte i det varma havet med måsarna hos honom och han trivdes inte på det kalla fjället med vargarna hos henne. Skade återvände ensam till fjället och sina vargar.
Läs även:Häxprocesserna i Stockholm: Läkekunniga kvinnor brändes på bål
Skade lär oss gränsdragande och att våga spåra upp och ta för oss av det vi vill ha. Hon visar oss tålamod och att inte vara rädd att färdas ensam. Vi har inte alltid hela bilden när vi fattar beslut och Skade påminner oss om att vi ibland måste bryta löften för att vara sann mot oss själva.
Skade tar sig fram på skidor i den djupa snön och frågar oss hur vi anpassar oss och tar oss fram utan at
Om gudinnan Inanna och Snövits styvmor samt våra mammor
För några tid sen bodde jag en tag inom ett kollektiv med främst lite äldre kvinnor. oss hade ett vacker gemenskap och jag kände för att de ägde mycket för att lära mej, om existensen, om kärleken, om för att vara kvinna. En från dem gav mej ett bok ifall gudinnan Inanna.
Den år gamla mesopotamiska myten berättar för att Inanna, även känd vilket Ishtar, plats härskarinnan ovan himlarna samt jorden, urkraften, kärlekens samt krigets gudinna. Den berättar om hennes längtan efter sin systra, Ereshkigal, dödsrikets drottning. ifall hennes nedstigning till underjorden för för att återförenas tillsammans systern, sin andra halva, och sedan, deras återuppståndelse.
Myten om Inanna har tolkats som den ursprungliga uppståndelseberättelsen. Det existerar en fruktbarhetsmyt som ger en förklaring till varför jordens växtlighet dör vid hösten samt åter vaknar till liv på våren. Jag läste den även som ett metafor på grund av kvinnans livsfaser och den åldrande kvinnans värde.
Genom dem äldre kvinnorna i kollektivet och genom Inanna såg jag plötsligt min personlig mamma.
Först då, jag skäms, först då började jag reflektera kring förhållandet mot min mor som något annat än en självklarhet. Jag såg mina vänne
Världens äldsta litteratur handlar om Inanna, gudinnan som bestämde över liv och död, och skrevs för mer än 4 år sedan. Bibeln och Koranen är bleka kopior av hymnerna till den sumeriska gudinnan.
Inanna var drygt tvåtusen år före Jesus med att dö och återuppstå på den tredje dagen. Myten om gudomlig uppståndelse fördes sedan vidare genom årtusendena till babylonisk och assyrisk religion, och lever kvar i de abrahamitiska religionerna: judendom, kristendom och islam.
Överallt i förhistorisk tid, där människor levt och odlat jorden, har man haft en fruktbarhets- och moderskult där man dyrkat kvinnans förmåga att ge liv.
– Ursymbolen för liv och pånyttfödelse är bröllopet, eller det heliga samlaget, säger författaren Lennart Warring. I vår bok om gudinnan Inanna är skildringen av det heliga bröllopet mellan henne och herden Dumuzi central. Sannolikt är detta ursprungstexterna till Höga visan i Bibeln.
För somliga kan det kännas utmanande att samma religiösa föreställningar och riter varat i mer än fyratusen år. Men de grundläggande tankarna om liv och död tillhör en urgammal tradition.
Lennart Warring har tillsammans med författarkollegan Taina Kantola intresserat sig för de