Så blir barn flerspråkiga
Alla flerspråkiga är inte likadana
Ute Bohnacker, professor i lingvistik, och hennes forskargrupp har varit med i EU-nätverket COST Action ISO, med lingvister, logopeder och barnpsykologer. De har tagit fram ett testmaterial för att mäta och jämföra barns kunskaper i olika språk – till exempel ordförråd, uttal och förmågan att berätta en historia.
– Det finns inga bra språktest i Sverige för den här åldern som är anpassade till flerspråkighet, säger Ute Bohnacker. Vi behöver ett material som faktiskt fungerar och inte är någon direktöversättning från engelskan eller framtaget för vuxna.
Här vid institutionen för lingvistik och filologi pågår projektet BiLI-TAS där över tvåspråkiga barn i åldrarna 4–7 år har testats i svenska och arabiska respektive turkiska. Det är en så kallad tvärsnittsstudie med förskolebarn i östra Mellansverige.
Doktoranderna Linnéa Öberg och Rima Haddad medverkar i projektet. Med hjälp av till exempel bildserier, som barnen får prata kring, testas kunskaperna i de båda språken.
– Vi frågar också föräldrarna, i en enkät, om vilken språklig exponering barnen får, hur mycket man pratar respektive språk i vardagen, i skolan, vilka böcker de läser och om
Flerspråkig språkutveckling hos små barn
Bedömning av flerspråkig språkutveckling hos små barn
Eva-Kristina Salameh
Majoriteten av världens barn är flerspråkiga. Ett flerspråkigt barn innebär inte två enspråkiga barn i samma kropp, det handlar inte om en "dubbel enspråkighet " utan en annan typ av språklig förmåga
Språklig socialisation
Det finns stor variation mellan olika kulturer i synen på hur barn utvecklar språk och på omgivningens ansvar för att denna utveckling ska komma till stånd. Detta speglas i den språkliga socialisationen som gäller både normer för det språkliga beteendet och normer för övrigt beteende. De olika varianterna av språklig socialisation påverkar också hur skriftspråket presenteras för barn, vilket har betydelse för läsinlärningen (Obondo ).
Det finns två huvudsakliga sätt att socialisera barn språkligt (Heath ). Det ena sättet utmärks av att barn ”uppfostrasspråkligt”av föräldrar och andra vuxna.
Denna typ av språklig socialisation finns oftast i västerländska kulturer, framförallt inom medelklassen. Det andra huvudsakliga sättet innebär att barn "växer upp språkligt” och de förväntas själv tillägna sig ett språk genom att lys
12 saker föräldrar till tvåspråkiga barn bör veta
1 detta händer ej magiskt
Barn blir inte tvåspråkiga ”magiskt”. Den kända myten att ”Barn är såsom svampar då det gäller språk” samt att dem lär sig alla tungomål de hör regelbundet- existerar helt enkelt inte verklig. Ja, inom rätta omständigheter så lär sig barnen naturligt familjens språk, dock det förmå inte tas för givet.
2 ni behöver enstaka plan
För bästa chansen för att lyckas tillsammans att barnen blir tvåspråkiga så behöver du organisera inför detta. Hur flytande vill ni att barnen ska bli i språken? Och hur blir detta med läsandet och skrivandet? Vem pratar vad samt när? Diskutera detta tillsammans familjen samt kom överens om målen.
3 effekt är avgörande
När du besitter din program, borde varenda i familjen följa den och existera konsekventa inom era språkval. Visst kunna barn bli tvåspråkiga ifall föräldrarna blandar språken tillsammans dem, dock risken för att de föredrar att prata majoritetsspråket existerar mycket större om dem är vana med för att föräldern tillsammans minoritetsspråket enkel byter mot majoritetsspråket.
4 Håll koll på exponeringstiden
När du besitter din strategi, ska ni titta vid hur många tidsexponering barnen får från varje enskilt språk. Den generella rekommendationen är