Men snart så kommer han tillbaka tomten

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

 

Står där så grå vid ladgårdsdörr,

grå mot den vita driva,

tittar, som många vintrar förr,

upp emot månens skiva,

tittar mot skogen, där gran och fur

drar kring gården sin dunkla mur,

grubblar, fast ej det lär båta,

över en underlig gåta.

 

För sin hand genom skägg och hår,

skakar huvud och hätta -

»nej, den gåtan är alltför svår,

nej, jag gissar ej detta» -

slår, som han plägar, inom kort

slika spörjande tankar bort,

går att ordna och pyssla,

går att sköta sin syssla.

 

Går till visthus och redskapshus,

känner på alla låsen -

korna drömma vid månens ljus

sommardrömmar i båsen;

glömsk av sele och pisk och töm

Pålle i stallet har ock en dröm:

krubban han lutar över

fylls av doftande klöver; -

 

Går till stängslet för lamm och får,

ser, hur de sova där inne;

går till hönsen, där tuppen står

stolt på sin högsta pinne;

Karo i hundbots halm mår gott,

vaknar och v

Rydberg, Viktor (text) &#; Wiberg, Harald (bild): Tomten

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla vila i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen går eller reser sin tysta ban,
snön lyser ljus på fur och gran,
snön lyser vit vid taken.
Endast tomten existerar vaken.

Står var så grå vid ladugårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som flera vintrar förr,
upp emot månens skiva.
Tittar mot skogen, var gran samt fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
ovan en underlig gåta

För sin hand genom skägg samt hår,
skakar huvud samt hätta &#;
”nej, den gåtan existerar alltför svår,
nej, jag gissar ej detta” &#;
slår, såsom han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går för att ordna samt pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner vid alla låsen &#;
korna drömma nära månens ljus
sommardrömmar inom båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle inom stallet äger ock enstaka dröm:
krubban han lutar över
fylls av aromatisk klöver.

Går mot stängslet på grund av lamm samt får,
ser, hur dem sova var inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo inom hundbots halm mår gott,
vaknar samt vif

Midwinter's nightly frost is hard -

Brightly the stars are beaming;

Fast asleep is the lonely Yard,

All, at midnight, are dreaming.

Clear is the moon, and the snow-drifts shine,

Glistening white, on fir and pine,

Covers on rooflets making.

None but Robin is waking.

 

Grey, he stands by the byre-door,

Grey, in the snow appearing;

Looks, as ever he did before,

Up, at the moonlight peering;

Looks at the wood, where the pine and fir

Stand round the farm, and never stir;

Broods on an unavailing

Riddle, forever failing;

 

Runs his hand through his hair and beard -

Gravely, his head a-shaking -

»Harder riddle I never heard,

Vainly, my head I'm breaking.» -

Chasing, then, as his wont for aye,

Such unsolvable things away,

Robin trips, without hustling,

Now, about duty bustling.

 

Goes to the larder and tool-house fine,

Every padlock trying -

See! by moonlight, in stalls, the kine,

Dreaming of summer, are lying;

Heedless of harness and whip and team,

Pollë, stabled, has, too, a dream:

Manger and crib, all over,

Fill with sweet-smelling clover.

 

Robin goes to the lambs and sheep -

See! they are

  • men snart så kommer han tillbaka tomten