Grundläggning plintar

Börja med för att mäta hur stor ni vill äga din veranda och plats den bör placeras. fullfölja en ritning och sätt ut mått. Planera till stödjepunkter till altanen samt markera dessa på ritningen.

Placera altanens stödjepunkter

Oftast bygger man altanen inom anslutning mot huset. Då kan man med fördel fästa enstaka bärlina (en regel vilket bär upp trallgolvets skruvreglar) mot huset. Det innebär att man har stödjepunkter vid husfasaden klara. Övriga stödjepunkter förmå vara plintar eller trädgårdsplattor eller murblock om marken är stadig och väldränerad.

Placeringen av stödjepunkter är förhållandevis enkel. detta bör ej vara mer än 2 m mellan stödjepunkterna ifall du använder en bärlina på 45x mm. detta innebär för att om altanen ska artikel max 2 m ut från fasaden så räcker det för att komplettera ett väggfast bärlina med enstaka rad tillsammans med plintar tillsammans med ett inbördes avstånd vid max 2 m. bör altanen artikel djupare än 2 m sätter ni två rader plintar därför att mellanrummen mellan stödjepunkterna i djupled fördelas jämnt. En veranda djupare än 4 m behöver tre rader plintar. Även vid bredden beräknar du tillsammans 2 m mellan stödjepunkterna. Om altanen är djupare än 2 m stöttar du beneath skruvreglarna tillsammans med en extra bärlina vid mitten.

Förenklad gr
  • grundläggning plintar
  • Guide för att bygga din altan

    Att bygga altaner är ett av Sveriges vanligaste byggprojekt. Och det omsätter mycket pengar för byggbranschen att tillhandahålla olika lösningar för oss konsumenter. Här är en artikel där jag försöker hjälpa till på mitt sätt. Jag kommer ju ur ett grundperspektiv vilket jag tror kan tillföra något extra.

    Navigera enklare i artikeln genom internlänkarna

    Plintar, markskruv eller gjuta egen plint

    Regelstommen

    Altantrall

    Altantak

    Sköta altanen

    Övrigt

    Olika plintlösningar för altaner

    Det finns också olika sorters plintlösningar för en altan.

    Bjälkar och bjälklag för att bygga sin altan

    Altanreglar/bärlinor bär ju upp altanen och behöver då vara av en annan dimension än trallen. Men det är också så att träskyddsmedlet behöver därför ofta vara lite kraftigare då reglarna är mer utsatta mot marken än trallen är. Det gör att man kan ha en annan klassificering på detta virke än exempelvis altantrallen.

    När man ska bygga sin altan så finns det ett antal variabler som påverkar hur tätt man behöver sätta sina reglar och bärlinor. Bärlinorna är det man fäster i markskruv, betongplint eller förankrar på annat sätt i en hybri

    Grundläggning

    Råd och anvisningar

    Pelare av limträ uppfyller olika brandtekniska klasser utifrån minsta tvärsnittsmått. Pelarfotdetaljen kan ges motsvarande brandteknisk klass genom att infästningsbeslaget brandskyddas genom olika åtgärder.
    Dimensioner på pelare, infästningsbeslag och fästdon bestäms genom dimensionering. Betongkvalitet minst C20/ Infästningsbeslag och fästdon ska vara av varmförzinkat stål. Pelarände som ansluter mot grundplint fuktskyddas med till exempel en 4,8 mm tjock oljehärdad träfiberskiva. Fog mellan träfiberskiva och limträ tätas med fogmassa eller vattenfast lim.

    Vid konstruktioner utomhus eller där fritt vatten förekommer regelbundet, till exempel i simhallar, bör sockelhöjden vara ≥  mm. I sådana fall rekommenderas dessutom ändträbehandling med penetrerande grundolja.

    Grundläggning med grundplintar innebär att lasten från byggnaden, via pelare, stolpar eller grundbalkar, förs ned till grunden i enstaka punkter. Mötet mellan bottenbjälklag och grund behandlas under Öppen plintgrund, Uteluftsventilerad krypgrund, Inneluftsventilerad krypgrund respektive Källargrund.

    Typdetaljer

    En pelare kan ges fast eller ledad infästning. Detaljer till ol