Skön med lågande hy och slutna ögon
&#;It was nearing two in the morning when Ekaterina reached the square and screamed out loud when she saw the smoking remains of the Odessa Conservatory of Music. Only two walls stood upright, leaning against each other. Red bricks could be seen here and there where the plaster had fallen off. The fönster gaped empty. The rest of the school was just an enormous pile of debris surrounding the large crater in the center. An institution that had fostered a unique collection of musicians over the years had been reduced to a heap of spillror eller bråte. But then she saw her. A small, hunched figure on a bänk right bygd the crater. As she ran towards the bänk, she shouted:
&#;Yulia, Yulia! Are you okay?&#;
When she got there, Yulia looked up at her and nodded quickly a few times. Ekaterina sat down next to her on the bench, and only now did she realize how scared she was. Her hand trembled as she slowly stroked Yulia’s boyish haircut, down over her shoulders and one ledd. She wanted to bekvämlighet her but also physically reassure herself that her sister was unharmed.
&#;So incredibly, incredibly relieved that you’re safe. I’ve been looking for you ever since the dreadful rocket attacks went quiet. M
Endymion
&#;Skön, med lågande hy och slutna ögon,
&#;Slumrar herden så ljuvt i månans strålar.
&#;Nattens ångande vindar
&#;Fläkta hans lockiga hår
&#;&#;
&#;Stum, med smäktande blick och våta kinder,
&#;Honom Delia ser från eterns höjder:
&#;Nu ur strålande charen
&#;Svävar hon darrande ned.
&#;&#;
&#;Och, av klarare ljus vid hennes ankomst,
&#;Stråla dalar och berg och myrtenskogar.
&#;Utan förerska spannet
&#;Travar i silvrade moln.
&#;&#;
&#;Herden sover i ro: elysiskt glimma
&#;I hans krusiga hår gudinnans tårar.
&#;På hans blomstrande läppar
&#;Brinner dess himmelska kyss.
&#;&#;
&#;Tystna, suckande vind i trädens kronor!
&#;Rosenkransade brud, på saffransbädden
&#;Unna herden att ostörd
&#;Drömma sin himmelska dröm
&#;&#;
&#;När han vaknar en gång, vad ryslig tomhet
&#;Skall hans lågande själ ej kring sig finna!
&#;Blott i drömmar Olympen
&#;Stiger till dödliga ned.
Poesi av Erik Johan Stagnelius
Skön, med lågande hy och slutna ögon,
slumrar herden så ljuvt i månens strålar.
Nattens ångande vindar
fläkta hans lockiga hår.
Mannen drömmer, och diktaren ber gryningens gudinna att inte väcka honom, utan låta honom fortsätta drömma sin vackra dröm, för:
När han vaknar en gång, vad ryslig tomhet
skall hans lågande själ ej kring sig finna!
Stagnelius mådde säkert väldigt dåligt. Han lär ha varit hemskt ful. Troligen "för ful för ett fuck" så han fick nöja sig med horor och dog bara 29 år gammal av syfilis, sprit och droger. Men hans dikter lever fortfarande! Det doftar och gnistrar och lyser i det gröna bland träden och i gryningsljuset och i den silverglänsande bäcken. Man kan ju undra hur han hade klarat sig idag, när allt är så utseendefixerat? Kanske hade en plastikoperation kunnat fixa till honom? Men då kanske han hade slutat skriva dikter istället?
| Erik Johan Stagnelius. Foto:Bertil Hertzberg. Docka av Gunilla Pantzar |
Ibland undrar jag om vi människor behöver