Förklara hur adeln kom till

Mellan adel, präster och bönder: sociala strukturer under Vasatiden

Vasatiden (–) ses ofta såsom en period av kraftfull centralisering beneath Gustav Vasa och hans efterträdare. dock maktens omvälvning berörde ej enbart kungen och hans hov – hela detta svenska samhället, uppbyggt vid stånd, fick känna från reformationens vindar, förändrade skattesystem och nya politiska ordningar. Hur såg strukturen egentligen ut? Vilka var dem viktigaste grupperna och hur balanserade kungen deras intressen? Den denna plats artikeln försöker besvara dessa frågor genom att titta närmare vid adeln, prästerskapet, borgarna samt bönderna, samt hur deras inbördes förhållanden förändrades beneath Vasatiden.

Den gamla ordningen: fyra stånd inom balans

Sedan medeltiden bestod detta svenska samhället av fyra erkända stånd: adel, präster, borgare samt bönder. Adeln ägde stora mängder mark, innehade militära och juridiska ämbeten samt hade skattefrihet i utbyte mot för att ställa upp med ryttare i krigstider. Prästerskapet, framför allt biskopar och domkapitel, hade stort inflytande genom kyrkans auktoritet och ägor. Borgarna fanns den minsta men ekonomiskt viktiga gruppen i städerna, och bönderna utgjorde majoriteten av befolkningen och försåg sam

  • förklara hur adeln kom till

    • Adel och aristokrati

    Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.

    Adeln har sina rötter i medeltidens feodalism. Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.

    Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare (som de kallades, efter det tyska ordet ritter = ryttare). Dessa blev då undervasaller i den feodala hierarkin. Alla i detta världsliga krigarstånd kom så småningom att kallas för adel.

    Med tiden var en adelsman eller adelskvinna en person som antingen blivit adlad av kungamakten eller fötts i en adelsfamilj. Adelstiteln med alla dess förmåner (se nedan) var ärftlig.

    Adeln hade privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också med

    Begreppet Adel

    Copyright © Hans Högman

    Allmänt

    Vad är adel, hur uppstod adelskapet?Många har väl stött på adel i sin släktforskning. Det kan då vara av intresse att veta hur adelskapet uppstod.

    Adel

    Adeln i Sverige uppstod när några personer och familjer fick större makt än andra. Detta i samband med egenskaper som var eftersträvansvärda av andra.I äldre tid var makt detsamma som styrka och styrka var att vinna. Att äga egendom innebar också en möjlighet att styra och utöva kan räkna talet som den svenska adelns uppkomst. Stormännen runt om i landet började då att samarbeta med kungahusen och fungera som medhjälpare till dem.

    Rusttjänst och befrielse från skatt

    Örs eller rosstjänst innebar att stormännen ställde upp för kungen med häst och ryttare i stridbart skick. Stormännen hade då krav på att få bli delaktiga i besluten. Ordet för denna rusttjänst kom att moderniseras till rusthållning, rustmästare. Som motprestation fick bla stormännen skattefrihet, frälse. Den som inte fullgjorde sin rusttjänst kunde förlora sitt frälse. Även bönder kunde bli frälsemän om de ställde upp med häst och ryttare. De kallades för friborna frälsemän.

    Privilegier

    De som tillhörde fr