Folkrätt att kriga mot terrorism

Under mellankrigstiden började ett förbud mot internationell militär våldsanvändning växa fram och slöts en överens­kommelse mellan ett stort antal länder. De fördömde krig som sätt att lösa internationella tvister och skulle avstå från krig som ett medel för nationell politik sinsemellan. Överenskommelsen kallas ibland Briand–Kellogg-pakten efter Frankrikes respektive USA:s utrikesministrar. En stor majoritet av världens länder anslöt sig till överenskommelsen, som dock skulle visa sig verkningslös, i synnerhet i och med andra världskrigets utbrott. Ett frö hade emellertid såtts. Aggressionsbrottets folkrättsvidrighet befästes definitivt i FN-stadgan och blev en grundnorm i den moderna folkrätten.

Aggressionsdefinitionen

Enligt FN-stadgans våldsförbud, som det brukar kallas, ska medlemmarna ”i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta nationernas ändamål”, artikel 2(4). Våldsförbudet har specificerats i en deklaration som antogs av FN:s generalförsamling – den så kallade Aggressionsdefinitionen.

Enligt

@misc{, abstract = {{This essay addresses the question of to what extent the right to self-defense beneath international lag can be used to legitimize the use of force against terrorist organizations. The issue has arisen in connection to the joint efforts by several UN member states against the terrorist organization the Islamic State in Iraq and Syria. Several states invoked the right to self-defense to legitimize their use of force. A legal dogmatic method fryst vatten used to investigate applicable law, and strengths and shortcomings discovered during the investigation are analyzed through a critical perspective. The right to self-defense fryst vatten one of two exceptions to the prohibition of violence in article 2(4) of the UN Charter. It fryst vatten found in article 51 of the UN Charter, as well as in customary lag. However, the scope of the right of self-defense under customary law fryst vatten vague, which has led to differing interpretations of what can actually be regarded as applicable lag. Article 51 does not stipulate against whom it can be used, thus allowing for discussions about the legality of self-defense against non-state actors, such as terrorist organizations. The ICJ, however, recognized in that t
  • folkrätt att kriga mot terrorism

    • Terrorism och mänskliga rättigheter

    Förenta Nationerna har arbetat med bekämpning av terrorism under lång tid. Arbetet har utgjorts av konventioner och resolutioner från olika FN-organ. Efter terrorattackerna den 11 september intensifierades detta arbete. Grunden för arbetet skall utgöras av respekt för humanitär rätt och mänskliga rättigheter, och detta måste prägla allt agerande.

    Aktioner i kampen mot terrorism

    Säkerhetsrådet har vidtagit åtgärder i kampen mot terrorism genom en rad resolutioner och genom att inrätta underorgan. Resolution , S/RES/(), från 28 september uppmanar till ökat internationellt samarbete för att förebygga och bekämpa terroristhandlingar. Genom denna resolution infördesen granskningskommitté - Counter Terrorism Committee, med uppgift att övervaka att FNs medlemsstater genomför det som ålagts dem i resolutionen.

    FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter har utarbetat riktlinjer för hur stater ska agera i kampen mot terrorism med hänsyn till mänskliga rättigheter, Digest of Jurisprudence of the UN and Regional Organizations on the Protection of Human Rights while Countering Terrorism.

    inrättades en specialrapportör - a Special Rapporteur on the